Bokmässan 2010 är över, leve bokmässan 2011!

Sådär, nu sitter jag åter i min trygga ateljé i Enköping, Sveriges närmaste stad, som inte alls är särskilt nära Göteborg när man sitter på tåget. Hursom, oftast ser man ju bara montrarnas flashiga utsida så jag tyckte den här bilden, där man kan se mässans baksida var lite rolig. Jag är dock glad att ingen såg hur det såg ut under vårat mässbord!

Nya Theo-muggen levererades precis i rättan tid för mässan. Jag är väldigt nöjd med resultatet.

Den förra The(o)muggen var röd, den här gången tog vi fram en grön. Nästa år blir det en blå och om 16 år tar vi fram en beige!

Här är mina trötta redaktörer fångade i flykten. Elias vår lilla barnarbetare konstaterade torrt på tåget att trots att vi alla var trötta och helst ville vara hemma, så var vi redan igång och planerade bokmässan 2011.

Elias och jag pratar om tacos och chips. Vad annat i livet behöver man prata om.

Cirkeln är sluten. Jag är tillbaka vid frukostbordet, fast denna gång utan förväntningar på vad jag ska hitta på mässan. Denna gång fantiserar jag om dammråttor och kvalster under soffan. Snart är dom historia, precis som årets bokmässa!

Ta-ta! Ola

Ännu en dag på bokmässan!

Det har varit ännu en dag på bokmässan. Kul men skönt att åka hem till katten i morgon.
På måndag ska jag göra det bästa jag vet, STÄDA! Nope jag är inte ironisk, att städa är faktiskt en smula meditativt och ett sätt för mej att ladda batterierna.

I dag har jag mellan fantasierna om städning, suttit i sci-fi montern. Ni är så sabla gosiga och har så snygg monter. Ett stort tack för att ni ville ha mej där.

Pratade serier med Anna på sci-fi.

Roland dök upp och bytte några ord.

Bokade lunch med Niklas.

Och slutligen, åt chips med Elias! Världens mest förnämsta barnarbetare.

Nu är det åter dax att besöka Nemo i slumberland, kanske bjuder han på te i gröna muggar av krokodilskinn, eller popcorn med aromat. Personligen hoppas jag han låter mej sova drömlöst.

Sov gott. Ola

Jan Guillou?

Fråga till kudden:
Exakt hur många montrar kan 1 Jan Guillou avverka på 1 mässa... alla 1032???

Sjuuuukt!

Bokmässa dag 2

Massor av folk, möjligen mer än vanligt, stort som attans och en å annan bok också.

Har precis bevistat en synnerligen trevlig förlagsmiddag, fötterna stinker och tröttheten ligger som en blöt 70-talsfilt med batikmönster över min ack så trötta lekamen.

Dagen har varit fylld av goda vänner, mindre goda vänner, te, vernissage och och en märklig liten man som fick för sej att han ville ha alla 300 reklamtrycken för förlagets nya bok.

Nu är det sovdags, imorgon blir det den galna lördagen.

Nu galen sömn!!!

Ola

Bkomässa 2010

Så kära vänner, då var väskan packad. Egentligen heter det ju "väskorna" om man ska vara petig. Bokmässan äe fantastiskt rolig, om man bara slapp all packning och den regn som ständigt tycks falla i Göteborg. Snart dyker husvakten upp och gullar lite med katten... är det här kattens årliga semester?

Hur som helst. Jag ska försöka uppdatera här lite varje dag med bilder och lite reflektioner över helgens äventyr. Om jag kommer ihåg att ta med mej modemet vill säga.

Nu är det dax att släppa tekoppen och resa! Ta-ta!

Ola

Den ofrivillige skådespelaren

Nyrakad. Replikerna är memorerade. Kostymen på. Nu är det dags för mig att inta filmhistorien.

Haha, ja jösses!

Ola

I dödsskuggans dal

Nu är första sidorna på tredje boken om Theos äventyr klara.
Det blir bra! Det är ett år sedan jag tecknade Theo sist, men han sitter som en smeck!
Den här bilden föreställer... hmm... ett monster... typ.
Kan inte säga mer än så, ni får se själva i april!

Ola

Vad gör man...

... när man plötsligt upptäcker att någon man tycker om, som man rent av ser upp till.
Någon som i vanliga fall är en fantastisk människa, en ledstjärna...


... visar sej vara en rasist?


Just i dessa politiskt tumultartade tider kan jag tänka mej att det inte är en helt ovanlig fråga. En stor fråga som jag gärna skulle vilja ha ett svar på.
Min första reaktion är att jag känner mej äcklad.
Men hur ska jag reagera och bemöta den här typen av tänkande?


Jag vill verkligen se upp till den här personen!


Ola

Theo goes Hanna Barbera!

Gulligt. Ola

Space, the final frontier...

Fanken vad kul det är att teckna i ny stil!
Jag jobbar med en illustration åt en kund som vill ha en bild i lite Jetsons stil. Fantastiskt kul!
Jag är nöjd med bakgrunden, så nu är det bara figurerna som fattas...

... tillbaka till ritbordet.


Ola

Röd eller blå?

Jag hade just en liten te-paus och passade då på att göra två olika tester för vilket parti jag borde välja. Jupp så ligger det till, jag har ingen aning om vad jag ska välja och jag är ingen sån som röstar blått varje gång bara för att vara solidarisk, ungefär som om det var ett fotbollslag det gällde. Nix, jag brukar försöka lyssna på vad jag sympatiserar med just nu i livet, ni vet, vi människor utvecklas och förändras så då borde ju även vår politiska färg förändras.

Anyway. Expressens valkompass visade att jag borde rösta på miljöpartiet medans Svenska dagbladets test visade att jag var blå så det bara visslade om det!

Nog för att jag utvecklas och förändras, men jösses, jag trodde inte utvecklingen gick på 2 minuter. Darwin here I come!

Så nu är jag tillbaka på ruta 1. Vad ska jag välja?

Ola

Äntligen får jag jobba!

Den senaste tiden har det varit möten, möten om möten, studiebesök, signering, föreläsningar, betygsfixande och lite mera möten.
Allt det har varit väldigt trevligt och roligt på alla sätt. Något av det bästa med det här jobbet är alla trevliga människor jag får träffa. Alla har en story att berätta.
Men, hur trevligt det än är, så är jag tecknare. Så den här helgen ska jag ägna åt att teckna och äta salta pinnar vid ritbordet. Faktiskt så ser jag fram emot att få sitta här i helgen.
Ett vitt papper, spanarna på mp3, salta pinnar, kopiösa mängder te och Anna i telefonluren.
Kan livet bli bättre?

... jo det kan det nog, men just i dag kan det nog inte det!

Ola

Just jäsikens! Jag har ju signerat med Tupilak-grabbarna på Zonen. Det var otroligt kul, fick en massa idéer om Theos framtid. Ett stort tack till alla som var där och för att jag fick vara med, mera sånt!!! Bilder kommer inom kort.

Nattsignering i ockulta Uppsala!!!

Lördag är kulturnatt i Uppsala!!!

Då kommer jag att signera Theo tillsammans med Tupilak skaparna Jonas och Daniel som släpper första delen av sin nya skräckserie Tupilak.

Vi finns på SerieZonen från klockan 18 fram tills midnatt.

Ett strålande klockslag att sälja ockulta böcker på!!! Vi kommer även visa och sälja serieoriginal.

Dyk in och säg hej.

Ola

Hoist the sails!!!

För andra gången på kort tid har mina farvatten korsats av the dread pirate Roberts.
Den här gången är det inte i form av ljusskygga blekfisar som gömmer sej bakom sin datorskärm i sin onaniartade nedladdning av de senaste filmerna. Nej, den här gången är det sorten som gärna plockar på sej av sina grannars ägodelar för att sedan huka sej i sin illa upplysta lägenhet.

Kära läsare, det jag beskriver är en simpel tjuv.

Just den här tjuven ifråga har lagt vantarna på min dator och alla original till "Resenärerna" serien jag gjorde för några år sedan. Plus ett album med bilder på min bortgångne far. Det kära vänner suger valpung!

Jag har aldrig förstått och kommer aldrig förstå hur det mänskliga psyket fungerar. Exakt vad i mitt och ditt är så komplicerat att förstå. Ärligt talat vet jag inte riktigt vad som är värst, att förlora mina privata ägodelar, eller att plötsligt ställas inför det faktum att någon jag lever i samma hus med, någon jag delar tvättstuga med, någon jag hejar på när jag går till ICA. Tycker det är helt ok att frikostigt plocka på sej av sina grannars prylar.

Nu kommer en liten hälsning till tjuven själv:
Jag hoppas du trivs med din nya dator och dina nya familjefotografier.
Jag önskar dej ett långt och trevligt liv.
Om dataskärmen börjar blinka, så kan det bero på att den stått i källaren en tid och dragit på sej fukt. Förhoppningsvis exploderar den i ditt nylle medans du i din upphetsning är i färd med att ladda ner någon ny hollywoodfilm. Om du har tur så skadar inte glaset från skärmen ditt ansikte allt för mycket. Kanske kan du efter en tid på brännskadeenheten se fram emot ett långt lyckligt liv fyllt av tjocka barn med krulligt hår och otaliga kameler med bara en halv puckel. Kanske, bara kanske, när du sitter där på ålderns höst i öknen, precis när din fru lämnat dej för en 50 år äldre beduin med dålig andedräkt. Då kanske jag ska fylla dina sista minuter i livet med att berätta hur sabla kul jag haft utan den där datorn.
Men, att du tog bilderna på min far, DET kommer jag inte förlåta dej för.

-Hello, my name is Inigo Montoya. You killed my father, prepare to die!

Arrgghh! Land ohoy!

En del hänger på Stureplan, jag hänger på Åbergs.

I dag har jag varit på museet och hjälpt till att hänga nya utställningen. Jag slet med mig min kollega, herr Demervall så att även han fick jobba lite i den verkliga världen... om nu ett museum ägnat åt konst, serier och leksaker kan klassas som "den verkliga världen"
Å andra sidan, om den verkliga världen är fylld av krig, svält och blåhåriga seniorer som envisas med att stanna och prata mitt i ICAs entré. Ja då lever jag hellre inlåst på Åbergs museum!

Hostan har för övrigt börjat ge med sej, så imorgon blir det "hårt" arbete vid ritbordet igen. Jag ligger efter å det grövsta.

Ta-ta! Ola