Vi lever och mår bra.

Harold Camping hade fel... igen.
Helt ok tycker jag, ganska många av hans anhängare verkar tycka det är tråkigt. Nåja!

Jag hade mycket trevligt på Serie Zonen i lördags, det var signering. Trevligt som sjutton! Många av läsarna börjar bli bekanta och stämningen är alltid god när Harri ordnar såna här grejer. "Tupilak" Jonas var på besök i ateljén dagen innan, även det strålande kul.
By the way, enligt allas vår mr Camping, så skulle ju jorden gå under klockan 18.00 i lördags. Vi var ett gäng som i vanlig ordning gick på restaurang efter signeringen, 17.55 gick jag på muggen och när jag satt där inne hörde jag ett porslinskras ute i restaurangen. När jag klev ut från muggen, sneglade jag på klockan, den var exakt 18.00. Lite torrt konstaterade jag att vi fortfarande var i livet... sedan vek sej benen under mej! Jag gled som Fred Astaire på en dålig dag genom restaurangen. Obevekligt kom golvet närmare och närmare! I sista stund lyckades jag räta upp min ansenliga kroppshydda från en säker död på det skitiga restaurangolvet. Det som fått mej på fall var en Vesuvio!!! Kraset jag hört inifrån toaletten var kraset av en tallrik med en pizza som någon tappat på golvet. Mitt liv hade kunnat sluta där!!!
Käre mr Camping kanske inte var ute och cyklade ändå, och betänk kära läsare, Vesuvio är ju uppkallad efter vulkanen som ödelade Pompeii för ett par tusen år sedan.
Det luktar Robert Langdon om hela historien, och inte på ett bra sätt.

Ta-ta! Ola

Förresten, jag har läst Hrafnir!!! Mycket bra läsning som jag kommer skriva mer om lite längre fram. Missa inte den!